Föreningen Kommunala Miljöchefer bildades vid ett konstituerande årsmöte den 2-3 oktober 2003.

Miljöchefer eller motsvarande som är anställda hos en primärkommun kan vara medlemmar i föreningen. Vid årsskiftet 2020/2021 hade föreningen 109 medlemmar och 3 hedersmedlemmar.

Styrelsen

Vid föreningens årsmöte den 12 mars 2020 utsågs en styrelse bestående av:
Ordförande:
Anna Bredberg, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (VGS) omval för 1 år

Ledamöter:
Anders Ramberg, Falkenbergs kommun, omval för 2 år
Björn Berséus, Lunds kommun, omval för 2 år
Pernilla Fahlstedt, Ängelholms kommun, 1 år kvar
Eva Kinnvall, Skellefteå kommun, 1 år kvar

Ersättare:
Jasna Lindberg, Åre kommun, omval för 2 år
Daniel Nordström, Umeå kommun, omval för 2 år
Sandra Wargclou, Vallentuna kommun, 1 år kvar

Styrelsen konstituerade sig den 13 mars 2020 enligt nedanstående:
Anders Ramberg – vice ordförande, Eva Kinnvall – sekreterare och Pernilla Fahlstedt – kassör. Sandra Wargclou – webbpublicist.

Under det gångna året har styrelsen haft sju styrelsemöten.

Ekonomi
Föreningen har i enlighet med årsmötets beslut tagit ut en medlemsavgift om 300 kronor. Föreningen hade ekonomiska tillgångar om 237 622 kr den 31 december 2020.

Verksamhet
Verksamheten har under det gångna året präglats av pandemin till följd av spridningen av corona-viruset. Införande av de första restriktionerna för att begränsa smittspridningen i Sverige sammanföll med föreningens årsmöte under Miljöchefsmötet 2020. Trots detta har föreningens synpunkter och intressen inom flera områden kunnat tas tillvara genom aktivt deltagande från medlemmar som till stor del skett i olika forum, ofta digitalt. Tillsammans finns en bredd med god överblick över vad som är aktuellt såväl nationellt som lokalt.

Vidare har styrelsen arbetat med att följa upp och utvärdera föregående Miljöchefsmöte på Hotel J, Nacka strand i Stockholm med det passande temat ”Från analoga bromsklossar till digitala morötter”. Många av de anmälda deltagarna hade inte möjlighet att resa och delta på plats som en följd av det ansträngda läget kring smittspridningen. Tack vare ett framsynt och rådigt ingripande från föreningens ordförande kunde valda delar av Miljöchefsmötets föreläsningar presenteras digitalt, om än i enklare form. I efterhand kan konstateras att det präglat 2020 års ”nya normala”.

I planeringen för 2021 års miljöchefsmöte har styrelsen beslutat att mötet i sin helhet genomförs med digital teknik.

Förutom pandemin och de nya uppdrag, bland annat tillsyn av trängsel på serveringsställen, den har medfört har en viktig fråga varit att öka antalet medlemmar för att på så sätt vara en stark röst för kommunernas miljöchefer.

Föreningen är genom sina medlemmar representerade i många nätverk, Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) miljöchefsnätverk, Tillsyns- och föreskriftsrådet, Smartare miljöinformation är några som av förklarliga skäl har genomfört sina möten digitalt under året på grund av pandemin.

Miljöchefsmötet 2020
Föreningens årliga konferens genomfördes 12-13 mars 2020 på Hotel J, Nacka strand i Stockholm. Temat för konferensen var som tidigare nämnts: ”Från analoga bromklossar till digitala morötter”.

Av de 53 kommunala miljöchefer som var anmälda till konferensen deltog 36 st då många var tvungna att avstå på grund av den uppblossande pandemin. Föga anades vad som skulle komma under året. Av de utvärderingar som lämnats in upplevdes såväl innehållet i konferens som konferensanläggning positivt av merparten.

Torsdagen
Johan Wulff, Naturvårdsverket fastslog apropå lite inledande teknikkrångel att digitalisering inte i första hand handlar om teknik. Det är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid och bör nyttjas för att göra verksamheten på ett nytt sätt. Dock krävs samverkan för att göra saker på lika sätt. Genom uppdraget ”Smartare miljöinformation” har gemensamma arbetssätt skapats i en bestående samverkansorganisation, t ex Digg (myndigheten för digital förvaltning). e-sam, geodatasamverkan i en nationell digital infrastruktur. Där finns bra rådata men analyserade, bearbetade sammanställningar för användning efterfrågas. Utmaningen ligger i att föra diskussioner med kommuner och myndigheter om vilka behov och önskemål som finns samt frågor som har gemensam kärna. Johan avslutade med att fastslå att digitalisering och smartare miljöinformation handlar om att ”skapa möjlighet för alla att agera självständigt men i samma riktning”.

Victor Kardeby, RISE instämde i att digitalisering inte är teknik utan verksamhetsutveckling. Han presenterade ett antal projekt där RISE medverkat i experiment utförda hos Green Viz Lab. De har handlat om nedladdning av GIS-data automatiskt från flera källor, paketering av information kring ekosystemtjänster, AI-baserad kvalitetsmärkning i Artportalen och prövning av små avlopp. En prototyp är framtagen för att införas i länsstyrelsens GIS-stöd för planering och tillsyn av små avlopp. En algoritm söker igenom flera GIS-lager och sammanställer de största riskerna och vad en handläggare ska koncentrera sig på vid prövning av små avlopp. Av utvärdering har framkommit att statliga underlag är bristfälliga och behöver kompletteras med lokala underlag vilket kommer att vara fullt möjligt.

Michael Heuman, Tillväxtverket redogjorde för regeringens mål på förenklingsområde för näringslivet, nämligen 1) Enklare att lämna uppgifter, 2) Regler främja tillväxt, 3) Kostnaderna minska. Kostnaderna för företagen att följa regler uppgår till 100 miljarder kronor årligen. Genom Serverat förenklas uppgiftslämnande och myndighetskontakter till de myndigheter och organisationer som ingår. För närvarande arbetas det på en integration mellan verksamt.se/plattform för e-tjänster och verksamhetssystemen, fler prototyper för e-tjänster kring skilda serveringstillstånd och information hur kommunen kan ansluta till verksamhet.se och använda e-tjänster. Enligt Michael skulle en fullt utbyggd introduktion till digitalt ekosystem kring att starta och driva företag medföra en nyttoanalys på 27 miljarder kr/år.

Åsa Melvanius, Lunds kommun beskrev kommunens digitaliseringsresa som bland annat skett genom en samarbetsmodell i tre nivåer, en strategisk som handlar om vad, en taktisk om hur och en operationell för förvaltningarna och kommunledning att exekvera. Alla förvaltningar har en digital färdplan. Några exempel som införts från olika områden; sensorer för äldre som registrerar rörelsemönster i syfte att minska fallskador och ta fram träningsprogram, sensorer för mätning av luftkvalitet, partiklar och buller, sensorer för att bevaka behovet av bevattning. Det finns också 10 fastighetsförvaltare som har ett chip i handen med tillgång till de fastigheter de ansvarar för. Ett resultat av en automationsstrategi i olika steg är att tilldelning av trygghetslarm sker i en automatiserad process där alla beviljas tilldelning. Tiden som ”sparas” används för att kontakta alla brukare. Digitaliseringen följs upp genom effektmål för medborgare, medarbetare och organisation.

Christina Thulin, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) informerade om hur de driver utveckling för sina medlemmar genom digitalisering och robotisering i samhällsplaneringen. Hon pekade på att det är viktigt att samordna erfarenheter mellan olika delar i kommunsektorn där det finns många likheter. Automatiserade beslut kräver en digital process och digitala, rättsligt bindande planer. Detaljplaner från 2022 ska digitaliseras, däremot finns inget krav på de äldre.

Jonas Hammarberg presenterade sig själv och sin livsresa från ekonom, IT-chef till ledarkskapskonsult under temat Kultur, ledarskap och digital transformation. Han fastslog att förändring kommer snabbt, den är antingen bra eller dålig och att människor kan göra gott eller ont med hjälp av teknik. Vidare förutspår Jonas att Allt som går att digitaliseras kommer att digitaliseras, allt som digitaliseras kommer att kopieras, allt som kopieras faller i värde.

Fredagen
Under ledning av Jenny Jonsson, Tomas Waara och John Peterson från Naturvårdsverket inleddes dagen med intressanta diskussioner kring miljöbalkstillsyn med aktivt deltagande från mötet.

Därefter fortsatte Tomas att informera om upplägget av den nationella strategin för miljöbalkstillsyn 2020-2027 med åtta tillsynsområden som i stort sett motsvarar miljöbalkens kapitel. Det kommer att vara prioriterade fokusområden ur nationellt perspektiv, där det med fokusområde avses ett problemområde som strategin tar sikte på. Analys och val av fokusområden preciseras under våren 2021 för beslut i september 2021.

John berättade sedan om den nationella tillsyn av länsstyrelserna som Naturvårdsverket genomför i form av besök. Den ska leda till att få fram bättre nyckeltal och minska den årliga rapporteringen med enkäter. Naturvårdsverket har identifierat behov av ökad samsyn, gemensamma definitioner, vidareutvecklade tekniska system och ökad tillgänglighet av information.

Helena Storbjörk Windahl från Livsmedelsverket presenterade den planerade satsningen på utbildning i god kontrollsed med handbok, e-utbildning, filmer och en utbildningsturné. Vidare fortsatte hon att berätta om den nya riskklassningsmodellen och förändrade myndighetsrapportering som blir aktuell 2024. Andra nyheter är en uppföljningsmodell för att jämföra kommuner, få in mer aktuella uppgifter och kunna utveckla kontrollen utifrån inrapporterade data för att skapa mer nytta att använda uppgifter i uppföljningen. Ett förslag om kommunalt kontrollansvar av anläggningar som tillverkar (importerar) material i kontakt med livsmedel kan bli aktuellt i livsmedelslagen. Helena avslutade med att berätta om den ökade satsningen på fuskkontroller utifrån regeringsuppdraget i samband med handlingsplanen för livsmedelsstrategin som sträcker sig till 2025.

Från Folkhälsomyndigheten redogjorde Patrik Hultstrand om nya vägledningar som tagits fram och var aktuella för översyn inom hälsoskyddsområdet samt Miljöhälsoenkäten 2019 med inriktning kring barn där analys och sammanställning pågick. Därefter gick Mikael Andersson och Åsa Lindbäck igenom Folkhälsomyndighetens uppgifter utifrån lagen om tobak och liknande produkter.